Guqin \u00e4r ett l\u00e5ngsmalt kinesiskt str\u00e4nginstrument med sju str\u00e4ngar och fick sin definitiva utformning 600-900 e. Kr. Det spelas traditionellt alltid med endast en ton \u00e5t g\u00e5ngen. En god v\u00e4n s\u00e4nde mig sju musikstycken som ursprungligen komponerades f\u00f6r m\u00e5nga hundra \u00e5r sedan, och ett av dem, \u201dArton s\u00e5nger om en nomadfl\u00f6jt\u201d, l\u00e4t som om det byggde p\u00e5 samma pentatoniska skala och delvis samma rytm som blues. Detta f\u00f6ranledde mig att omdana de f\u00f6rsta tv\u00e5 minuterna av stycket f\u00f6r att s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt f\u00e5 det att likna blues, vilket resulterade i \u201dFalsariet\u201d.<\/p>\n\n\n\n
Originalet<\/p>\n\n\n\n